Historia och framtid

Från byteshandel med snäckskal till att låna pengar online och kryptovaluta

Betalningsmedel

Tittar vi tillbaka till urminnes tider, bestod betalningsmedlet av saker som de på den tiden ansåg hade ett värde. Går vi riktigt långt tillbaka i tiden användes de mest märkliga saker som betalningsmedel. Det var också vanligt med olika typer av byteshandel som senare kompletterades med betalningsmedel i form av präglade silver- och kopparbrickor. Utlåningsverksamhet har funnits längre än man kan tro men initialt var det inte pengar som lånades ut, utan andra saker som på den tiden hade ett ekonomiskt värde.


Utvecklingen av bank- och finanstjänster har gått snabbare än någonsin sedan internet kom och 2000-talets kryptovaluta är en växande investeringstrend. Frågan är vad framtiden bär med sig när det handlar om virtuella valutor och VR-teknik i övrigt. Om det vet vi väldigt lite om idag men en sak är säker, vi kommer inte börja använda snäckskal som betalningsmedel igen i det moderna samhället.

Bankens historia i kort version

Bankverksamhetens historia började tidigt och då handlade det om att låna ut just värdefulla föremål som kunde omsättas till mer värde. Exempelvis förekom utlåning av säd som lånades ut till jordbrukare och handelsmän i syfte att det skulle ge vinst i form av pengar till ett större värde än själva säden. Redan under romerska imperiets storhetstid började in- och utlåningsverksamhet bli populär. Det finns de som menar att den typ av bankverksamhet som vi idag ser som modern, uppkom i Italien redan under 1400-talet.


Själva ordet bank har också sitt ursprung i just Italien och kommer från det Italienska ordet ”banca” som betyder bänk. Det var nämligen särskilda bänkar som användes när människor skulle växla in pengar i städerna. Det sägs att de norra delarna av Italien var först med att etablera bankverksamhet.


Det var först på 1800-talet som Svenska banker började likna de moderna banker så som vi känner till dem. Det blev då tillåtet att med kungens tillåtelse bilda privata banker. Även idag krävs särskilda tillstånd för att starta bankverksamhet eller utlåningsverksamhet. Men nu är det inte kungen som ger tillstånd utan det gör Finansinspektionen, som också bedriver tillsynsverksamheten av banker och andra kreditföretag i Sverige. Det ställs höga krav på den eller de som vill starta bank- eller finansrörelse av olika slag.


Utvecklingen av bank- och finansrörelser har liksom samhällsutvecklingen i övrigt gått väldigt snabbt. Sedan 70-talet och framåt har det hänt otroligt mycket inom bank, finans och betalningsmedel rent generellt. Så sent som på 90-talet betalade de flesta fortfarande sina räkningar antingen på ett bank- eller postkontor eller genom att skicka in sina räkningar tillsammans med en blankett för att på det sättet låta sin bank eller post sköta betalningen utan att själv besöka dem.


Sparkonton utgjordes ofta av något sorts sparande som hade en tillhörande bankbok. Tänk dig, en pappersbok som insättningar och uttag antecknades i, antingen manuellt eller senare även maskinellt.

Gireringsblankett för betalning

Betalningsmedel i modern tid

Under lång tid användes företrädesvis kontanter i form av mynt och sedlar som betalningsmedel. Att betala kontant innebär att man betalar samtidigt som varan eller tjänsten levereras men det behöver inte nödvändigtvis vara i form av sedlar eller mynt utan andra direkta överföringar faller också inom begreppet kontant betalning. Exempelvis har Tullverket en bra definition av kontanta medel.


Innan betal- och kreditkorten fick fullt genomslag var det vanligt med bankcheckar som betalningsmedel. Då hade folk ett block som de rev ur papperscheckar ur för att skriva den summa som de ville använda checken som betalningsmedel för. Checkar kunde användas både för att betala till företag och för att ge pengar till privatpersoner. Att jämföra med dagens Swish om man bortser från att alla företag inte accepterar det som betalningssätt. Checkkontot kunde antingen vara ett särskilt konto med kredit eller så kunde det vara kopplat till det vanliga lönekontot.


Kontanter i form av sedlar var ett vanligt betalningsmedel och eftersom uttagsautomater hade funnits i Sverige sedan 1967 så var det ofta från sådan, som man hämtade sedlar. I Sverige var det Sparbanken som var först med uttagsautomater och det var IT-företaget IBM som stod för mjukvaran till dem.


Som många andra saker gick USA i spetsen när det gäller att använda kort som betalningsmedel. Detta infördes redan 1950-talet och Diners Club är det kort som anses vara det första. Detta skapades för övrigt av Frank McNamara 1956 (källa Wikipedia). Under lång tid fanns ingen elektronisk hantering av betalning med kort. Utrustningen som behövdes bestod av särskilda blanketter i 3 exemplar som hade karbonpapper mellan sig. Karbonpapper är ett tunt kalkerpapper som användes för att kopiera det som skrevs ovanpå det, till underliggande pappersark. Den här blanketten med karbonpapper drogs i en liten manuell maskin som man lade kortet i för att sedan göra så att namn och kortdetaljer kopierades, därefter signerades blanketten på gammalt hederligt sätt med en bläckpenna.


Numera börjar kort som betalningsmedel i allt större omfattning kompletteras av andra digitala betalningsmedel som vi företrädesvis bär med oss i våra mobiltelefoner. Det är allt från olika betal- och kreditkort i mobilen till att swisha pengar. Låt oss återkomma till 2000-talets betalningsmedel löpande i artikeln.

Internetbanker och lånevanor på 90-talet

Internetbankernas inträde på svensk marknad lät sig dröja. Ända in i början på 90-talet var digitala banktjänster för privatpersoner inte något vi kunde ta del av i Sverige. Förvisso kunde vi förundrat höra om det nya fenomenet internet redan när det kom på 80-talet men det slog inte igenom för privat bruk förrän på 90-talet. Först i mitten av 1990-talet slog internet igenom på allvar i Sverige. Vi satt på ostabila uppkopplingar och ringde upp genom ett modem som vi hade kopplat in i telefonjacket. Så sent som den 2 december 1996 öppnade den första internetbanken. Det var en av de svenska storbankerna som var först ut men de andra storbankerna var snabba att ta efter.


I samband med att banktjänster via internet lanserades och blev populärt öppnades möjligheter som få av oss hade kunnat föreställa oss. Många tyckte förstås att det kändes lite osäkert eftersom både själva nätet och att dessutom uträtta bankärenden genom det var helt nytt och okänt för oss.


I mitten av 90-talet var det fortfarande inte så vanligt att ta privatlån utan säkerhet. Till viss del kan det ha handlat om en kulturfråga där många ansåg att man helst inte skulle låna pengar och om man ändå gjorde det var det vanligtvis till någon sorts investering så som en bil eller en bostad och liknande. Den som ville låna pengar på den här tiden var till stor del utlämnade till storbankerna och de flesta sökte lån hos den bank där de hade sina övriga banktjänster. Kreditbedömningen var ganska strikt och för den som på något sätt hade dålig betalningsförmåga, var det var ganska svårt att få låna pengar. Genom sina fackförbund kunde man söka så kallade ”medlemslån”, något som finns kvar än idag.

I en kartläggning som Finansinspektionen gjort i nutid, kan man bland annat läsa att skuldkvoten nästan fördubblats från sedan 90-talet. Det säger oerhört mycket om hur lånebeteende och benägenheten att skuldsätta sig, har förändrats sedan dess.

Sms-lånen gör sitt inträde i Sverige 2006

När sms-lånen gör sitt inträde på den Svenska lånemarknaden år 2006 förändras marknaden nästan över en natt. Det var i takt med att svenska folket i allt större utsträckning skaffade sig mobiltelefoner med möjlighet att skicka sms som det öppnades nya möjligheter för flera kreditföretag.


När de första sms-lånen i Sverige kom, skrevs mycket neativa tidningsartiklar om den här nya låneformen. Vissa hyllade den för att den på ett sätt var starten på en ny era där digitala hjälpmedel så som en enkel mobiltelefon kunde möjliggöra annat än att bara ringa och skicka små meddelanden till vänner och bekanta. Man behövde inte lägga ner särskilt mycket tid på att analysera innehåll och villkor för lånen för att se att detta var en väldigt ofördelaktig låneform och ärligt talat kan man förstå att bilden av sms-lån blev ganska negativ.


Det var inte ovanligt med fullständigt orimligt höga räntor och dåliga villkor i övrigt. Det förekom räntenoteringar på 75000% när kreditföretaget HTO erbjöd sitt varumärke ”LuckyLoan” som en lånelösning genom sms. Idag regleras sms-lån genom lagen (2014:275) vilket är lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter. Den här lagen ses över frekvent och de senaste 5 åren har man gjort stora ansträngningar för att bli hårdare i fråga om vilken typ av lånevillkor som får förekomma.

De största förändringarna som gjorts sedan sms-lånen kom, gjordes så sent som för bara några år sedan då man införde strikta regler kring det vi idag kallar högkostnadskrediter. Den nya lagen som infördes 2018 innehåller bland annat regler om maxränta och vissa villkor i övrigt. Den kom till för att skydda konsumenter/låntagare från överskuldsättning och betalningssvårigheter som kunde uppstå vid väldigt dåliga lånevillkor. Mer om detta kan du läsa i konsumentkreditlagen (lag 2018:478 som gjorts många tillägg och ändringar i).

Man kan sammanfatta den nya lagen med att den kraftigt begränsar möjligheten för kreditföretag att ta ut så kallade "ocker-räntor".


Efter att den nya lagen trädde i kraft har snabblånemarknaden åter igen förändrats väldigt mycket. Begreppet sms-lån är nästan borttvättat och istället har en ny sorts kreditkonton börjat dominera inom de snabblån som vi tidigare kallade smslån.

BankID och e-leg förändrar allt

Vid smslånens inträde i Sverige, var systemet uppbyggt kring att innehavet av ett mobiltelefonabonnemang skulle ge kreditföretagen möjlighet att identifiera att den som sökte ett lån också var densamma som skickade sms från sin telefon. Man kan förstås ägna mycket tid åt att diskutera både integritet och rättssäkerheten kopplat till det förfarandet.


BankID och e-leg lanserades i Sverige så sent som på 2000-talet och då gjordes det i flera etapper. Först 2011 kom nutidens mobila BankID-tjänst. Då hade ett misslyckat försök att lansera en produkt som inte var tillräckligt säker gjorts 2010. Den produkten avvecklades och drogs tillbaka lika snabbt som den hade lanserats och det tog alltså ett tag innan den säkra lösningen var på plats.


När möjligheten att identifiera sig och teckna avtal genom digital signering exploderade marknaden för att låna pengar online. Tidigare hade vi förstås kunnat söka information på nätet om olika lån men när det väl kom till ansökan tog det stopp och det vara andra kontaktvägar som gällde. I stor utsträckning var vi fortfarande hänvisade till de tidigare smslånen eller att ansöka om lån genom våra befintliga internetbanker. Utbudet och valfriheten hade med andra ord uppenbara begränsningar.


Att påstå att en helt ny marknad för att låna pengar online etablerades, är inte att överdriva. Helt plötsligt fick de etablerade och välkända storbankerna i Sverige, konkurrens av all världens olika kreditföretag som gav både stora och små lån genom enkla ansökningsförfaranden med elektronisk identifiering och signering. Den kanske något oväntade populäriteten gjorde att många kreditföretag var på tå och under åren har en rad olika varumärken både vunnit och förlorat mark. Numera kallas mer eller mindre alla lån man kan söka online för snabblån, eftersom man med det syftar på den snabba hanteringen av både ansökan, beviljande och direktutbetalninga som görs.


Gränserna mellan de traditionella smslånen och snabblånen, har flutit samman och det är egentligen andra saker som skiljer lånen åt än på vilket sätt man faktiskt sökte lånet. Nu är det lånevillkoren som skiljer de mer konsumentvänliga lånen från de lån och krediter som har likheter med de gamla sms-lånen med höga räntor.

Nu för tiden finns det knappt några gränser för vilket sorts finansiella affärer man som privatperson kan genomföra digitalt. Nästan alla tjänster nås enkelt genom dator, surfplatta eller smartphone. Något som inte alltid är positivt då bedrägerier på nätet samtidigt blir allt mer vanligt förekommande. Dagligen anmäls olika nätbedrägerier och det handlar om allt från i sammanhanget ganska milda brott såsom ID-stöld i form av att någon utger sig vara någon annan, till grova brott där människor tar lån i andras namn.


I december 2012 lanserade företaget GetSwish AB, mobilapplikationen Swish. Det är förmodligen ganska få som inte känner till detta moderna sättett att överföra pengar på.


Den initiala marknadsföringen gick ut på att föra fram fördelarna med att snabbt och enkelt med omedelbart resultat kunna föra över pengar mellan privatpersoner. Skillnaden mellan att swisha och göra en överföring till någons bank är förstås tiden. Om personerna har olika banker kan det ta upp till en bankdag innan pengarna syns på den andres konto, vilket inte är något vi anser som acceptabelt längre i det snabba samhället vi lever i idag. Det unika med Swish är att oavsett vilken bank mottagaren har, finns pengarna direkt på kontot när man "swishar" pengar.


Idag ökar swish framför allt när det gäller överföring av pengar från privatpersoner till företag och tvärtom. Att kunna swisha pengar mellan privatpersoner är för oss en självklarthet och svunna tider med bankcheckar och annat tycks vara historia redan nu.

Hela utvecklingen går mot ett allt mer kontantfritt samhälle där olika digitala media är en förutsättning för att sköta sina betalningar. Olika sätt att betala med mobilen utvecklas fortfarande, vilket går att ifrågasätta utifrån digital inkludering för vissa grupper i samhället.


I Sverige är vi väldigt positiva till att fortsätta den digitala och kontantfria utvecklingen. Ett exempel är att personer från Sverige använder Visa-kort tre gånger så mycket som genomsnittet i övriga Europa.


Utökad sårbarhet med digitala tjänster

Digitala tjänster förekommer allt mer som det självklara valet i samhället. Om vi tittar specifikt på finansiella tjänster online kan det knappast undgå någon att när störningar förekommer, ställer det omgående till med ganska stora problem. Det kontantfria samhället i kombination med att kassaapparater är elektroniska gör att om elnätet slås ut är det svårt att göra ekonomiska transaktioner.


IT-driftstörningar gör att vi inte kan betala när vi ska handla och när de stora bankerna i Sverige har driftstörningar står nästan samhällets ekonomiska transaktioner stilla fram till dess att problemen är lösta. Det är numera ganska få som har pengar i plånboken, vilket gör det svårt att köpa och betala saker om inte kortköp fungerar.


Stora driftstörningar hos bankerna i Sverige får med andra ord ekonomiska konsekvenser för de företag som inte kan sälja varor och tjänster medan driftstörningarna pågår. Konsumenterna drabbas också eftersom det kan innebära att man inte kan köpa nödvändiga saker för stunden.


Långvariga driftstörningar kan få förödande konsekvenser och den lista på saker som MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) rekommenderar för att vara beredd om kriget eller krisen kommer, innehåller bland annat att ha en viss summa pengar hemma.

Kontokrediter online har ersatt sms-lån

Sms-lånen dryga 20 år i Sverige kommer förmodligen snart höra till historien. I takt med att människor blir mer medvetna om vilka kostnader ett sms-lån innebär i jämförelse med andra lånelösningar och med hjälp av den nya lagstiftningen 2018, är det nog bara en tidsfråga innan de sista sms-lånen försvinner från låneamarknaden i Sverige. Redan nu 2021 när denna artikel skrivs, har utbudet på sms-lån minskat så drastiskt att det nästan är svårt att hitta den typen av lån.


Det som främst har ersatt de gamla sms-lånen är den nya typen av flexibla kontokrediter online. Ser man på de typiska snabblån som de personer som har riktigt bråttom tar, är det företrädesvis kontokrediter online där man gör snabba överföringar till sitt konto från en kredit. Många liknar den här sortens krediter med ett kreditkort i mobilen vilket är en missvisande tolkning eftersom sådana också finns. Egentligen handlar det om att kunna göra snabba överföringar genom att logga in på sin kredit och föra över pengar till sitt vanliga konto.


Flexibiliteten handlar om att enbart betala ränta för det belopp man utnyttjat på sin kredit och även att man ofta kan göra återbetalningarna på ett flexibelt sätt så till vida att man betalar antingen ett minimibelopp eller mer, allt utifrån hur mycket man tycker man kan avvara för återbetalning den aktuella månaden. Skyhöga räntor gör att detta ofta blir väldigt mycket dyrare än man kan tro när man använder dessa krediter regelbundet. Själva affärsidén bygger nämligen på att människor ska lockas att göra mindre återbetalningar samtidigt som de använder krediten frekvent. I vissa fall förekommer även en uttagsavgift, vilket höjer den effektiva räntan rejält.


En signifikant skillnad mellan kontokrediter online och vanliga banklån är att räntan ofta är hög och att personer med lite sämre kreditvärdighet har lättare att få en kontokredit av det här slaget än ett "vanligt" banklån. Den som däremot använder krediten på ett sunt och väldigt tillfälligt sätt med stora återbetalningar i anslutning till att räkningen kommer, behöver inte lida särskilt mycket av höga räntenivåer då många onlinekrediter har ett antal räntefria dagar. Även om inte alla av dessa tillhör de så kallade högkostnadkrediterna är det ändå helt relevant att vara försiktig med den här typen av lån, utifrån de villkor som erbjuds.


Kan VR-banker ersätta bankkontoren?

Det finns många ställen du kan besöka genom att sätta på dig ett par VR-glasögon och ge dig ut på olika ställen som tillhandahåller VR-tekniska lösningar. Det kanske inte ligger i närtid men att ställa sig frågan om VR-banker bara är en tidsfråga kanske ändå inte är så knasigt?


Virtual reality tjänster av olika typer har redan fått genombrott och det finns egentligen inget som talar för att det skulle minska i framtiden. VR betyder virtuell verklighet eller kan också förklaras som en datorsimulerad verklighet. I praktiken innebär det att du genom att sätta på dig ett par för ändamålet fungerande glasögon, kan få upplevelsen om att du befinner dig på en särkild plats eller i ett särskilt rum där du också kan uträtta saker.


Visst är det en kittlande tanke att kanske i framtiden kunna besöka ett virtuellt bankkontor och interagera med människor eller robotar där? Utifrån den teknik som både finns idag och som utvecklas i rasande takt, är en VR bank fullt tänkbar mycket snabbare än vi kan ana. Det är som alltid en fråga om hur stor efterfrågan och möjliga teknisk användbarhet som kommer att avgöra om detta införs av någon eller inte. Så klart handlar det om ganska stora investeringar, avancerade säkerhetslösningar och konsumenternas/kundernas mognad att ta till sig detta.

Än så länge är det också förhållandevis kostsamt för oss konsumenter att köpa en sådan utrusning. Men som med all annan elektronik kommer priserna sannoligt att sjunka och sedan kanske det kommer att finnas sådan utrustning i var och varannat hem. Det som behövs utöver själva VR utrustningen är en moden TV-apparat eller en modern skärm av annat slag. VR produkter finns redan och säljs redan för fullt men än så länge domineras användningen av spelmarknaden och upplevelseindustrin.

Utvecklingen går snabbt, tänk bara på de tjänster du kan uträtta online i din smartphone. Det är tjänster och möten du inte trodde du skulle kunna göra via din mobil för bara några år sedan. VR's användningsområden kommer säkert att explodera inom snar framtid, även om inte banktjänster är allra först ut på marknaden.

Så klart skiljer sig detta avslutande avsnitt om VR-banker i framtiden från övriga delar av artikeln men ibland kan det vara intressant att försöka lista ut vad som kan komma härnäst. Du har fått en resa genom tiden när det handlar om finansiella tjänster och betalningsmedel och kanske är framtiden här snabbare än vi kan ana?


Om artikeln historia och framtid

Artikeln är ursprungligen skriven av Kristina Eriksson 2018 och reviderad av Kristina själv under oktober 2021.


Kristina har under en lång tid intresserat sig för privatekonomiska frågor utifrån både ett nutida och historiskt perspektiv. Med en gedigen utbildning på Stockholms Universitet och lång arbetslivserfarenhet inom bank och finansiell rådgivning besitter Kristina både praktisk och teoretisk kunskap i ämnet.


Författarens egna ord om artikeln: Tanken med den här artikeln är att dela bilden av hur utvecklingen av finansiella tjänster sett ut bakåt i tiden, samtidigt som en oförutsägbar digitaliserad framtid står och knackar på dörren.


Mer information om Kristina Eriksson och hennes engagemang i webbplatsen.

Copyright © All Rights Reserved kontanter.nu 2014